Syntetiska tankar,bilder som induceras i den mänskliga hjänan via implantat… – Mind Control

Kontakt:  bionicgate@live.se (Magnus Olsson)

Det finns en stor fara med Syntetisk Telepati och jag talar utifrån mina egna erfarenheter. Jag ska inte uppta för mycket plats i de här diskussionerna men jag vill ändå säga att syntetisk telepati är , enkelt uttryckt, ett sätt att införa bilder, ord, minnen eller tankar i en människas huvud.

Innan man lär sig identifiera den, tror man helt och hållet att det man tänker är ens egna tankar. Man ifrågasätter inte alls vad man tänker. I synnerhet då man får en briljant idé som kanske någon annan har infört i ens huvud eller när man plötsligt har “det rätta svaret” eller “minnesluckorna” fylls på automatiskt till den graden att man kan, om någon annan skickar den här informationen ha tillgång till sådan information som man i normala fall inte har.

Samtidigt måste man ha viss kunskap om ämnet, man måste ha ordförrådet, annars går det inte att skicka över ett begrepp som man aldrig har hört förut men man kan skicka ett närliggande begrepp som man sedan kan associera med sådan kunskap som man redan har.

Faran är så klart att de vanligaste orden är just shoppa, anpassa dig, acceptera och ifrågasätt inte, var så rädd som möjligt, jobba mycket, titta på tv, köp en ny dator eller en ny mobiltelefon, osv.

En annan fara är att det är otroligt svårt att skilja mellan de egna tankarna och de tankar som införs. Man är helt övertygad om att det som skickas är vad man själv tänker.

Jag hoppas att ni förstår vad jag menar. Hur de nu skickar de här tankarna och om alla behöver en mottagare i kroppen eller hjärnan vet man så klart inte, men sådant kan införas i kroppen via vaccin i skolan.

Det handlar inte endast om människor som anser sig vara felbehandlade och som ropar högt att de får vara offer för att andra ska ha det bra och hjälpa till att bota sjukdomar.

Det handlar lite om människans framtid. Vad lever man för liv om man inte kan göra självständiga val?

De flesta offer kan ibland känna sig lite stolta över att de får vara med och “hjälpa” mänskligheten, men snart inser de hur onda de här forskarna är, totalt hjärtlösa. De går hur långt som helst. Varför skulle de bry sig om någon annan? Varför skulle de låta bli att hjärntvätta eller ta kontrollen över en hel befolkning när de redan har börjat stifta lagar som strider mot de mänskliga rättigheterna samtidigt som de gör experiment på helt försvarslösa individer för att kunna utveckla hjärntvättningsteknikerna vidare?

Många av dem har barn och de förfäras inför sina barns framtid.

Det är viktigt att ta ett steg utanför rädslan och våga ta ställning. Men det måste vara den vanliga människan som tar ställning.

Våra liv är ändå redan förstörda. Vi har inte så mycket kvar att förlora eller vinna för den delen annat än ett hopp om att våra barn eller andra människor inte behöver gå genom det som vi går genom.